BEHÖVER ER HJÄLP!!
Kära underbara läsare, nu behöver jag eran hjälp!
Hur ska Addison träffa killarna? GE MIG FÖRSLAG, IDÉER OCH ÅSIKTER! Behöver verkligen eran hjälp till det här!
Hur skulle du vilja träffa dom? Hällst så verklighetstroget som möjligt förståss MEN fantasi är ALDRIG fel!
Love Issaxx
A New Direction-chapter eleven11
När vi äntligen var klara hade vi nästan packat ner hela min gaderob och lite mer. Även om det bara var lördag idag och det är en hel vecka kvar innan jag reser packar vi ändå. Om jag känner mig själv rätt kommer jag antagligen packa om 1000 gånger ändå.
Jag tar upp mobilen från natugsbordet som vi spelat musik i från under tiden vi packat. Jag kollade på den digitala klockan som visade 21:06.
Jag skuckade högt och la mig sedan platt på sängen som för en stund sedan var propfull med kläder.
-Vi har packat i nästan 3 timmar, Jag orkar inte mer!
-Let's take a break. Selma la sig ner bredvid mig platt på mage och pustade ut efter det hårda arbetet.
-TJEJER? Det är mat! Ropade pappa antagligen från köket.
-VI KOMMER!
Selma och jag släpade våra utmattade kroppar till köket. Mamma och pappa satt med två stora kebab pizzor framför sig på bordet.
Jag var inte tjejen som älskade skräppmat och undervek det faktiskt så mycket jag kunde, men ibland kan man ju unna sig lite, visst?
Vi slog oss ner vid bordet och tog oss varsin pizzaslice och började äta på dem.
Efter en stund hade alla ätit upp och nu satt vi bara och pratade.
-Såå Addi.. Sa mamma och drog ut på så.
-Mm? Jag tog en klunk från mitt glas med cola.
-Har du svarat på mejlet?
-Vems? En nervös och oförstånde rynka bildades i min panna.
-Hon tjejen i london? Med lägentheten? Mel..Mel var det någonting..
-Aha, Melissa?
-Då var det ju! Så har du svarat henne? Vet hon om att du kommer?
-Nej inte än, jag tänkte göra det sen.
-Okej bra. Mamma log mot mig och fortsatte sedan.
-Är alla klara?
Vi nickade som svar till henne och hon reste sig upp för att ta allas tallrikar. Pappa tog dom två stora pizza kartongerna för att vika ihop dom.
-Selma ska du sova här inatt igen? Klockan är halv elva och jag tror inte din pappa skulle bli så glad om du väcker honom? Mamma vände sig om och kollade på oss.
-Om jag får?
-Men gumman, klart du får? Du är alltid välkomen. Mamma kramade om Selma och strök henne över håret.
Det var här jag trivdes. Med min bästa vän.
Hennes mamma kramade om mig och strök mig över håret.
Det kändes nästan som om det var min egen mamma.. Gud vad jag saknar henne.. Jag kände hur tårarna brände bakom ögonlocken men försöka hålla mig stark.
- Ska vi gå och kolla på film? Addi avbröt mina tankar på mamma, tur var väll det ändå?
-Visst. Jag log åt henne.
Jag startade den och loggade sedan in.
-Vilken ska vi se? frågade jag och gick in på Swefilmer.se
-Inte Lejonkungen i alla fall..
-Men.. Varför?
-Addison? Vi har seriöst kollat på den 15 gånger och ja, jag har räknat!
-Men.. Mer han jag inte säga innan Selma avbrutit mig.
-Nej, inga men. Välj en annan? Selma kramade om min backfrån.
-Ah.. Fan vad tråkig du är! Jag tänkte igen.
-Kan vi kolla på LOL då?
-Visst, den har vi ju bara sätt 12 gånger.. Sa Selma med en sarkastiskt röst.
-13 faktsikst
-Precis..
-Men det är en av mina favorit filmer ju? Sa jag medans jag sökte på LOL.
Selma skrattade bara åt mig..
-Du är galen, du vet det va?
-Jag älskar dig med.
-Bra det!
Jag satte på filmen och vi drog upp alla kuddar och täcket så högt vi kunde och gosade ner oss.
Vi hade tagit oss förbi halva filmen medans vi låg i ett hav av kuddar, då min mobil gav i från sig ett litet ljud
____________________________________________________________________________________________
Och där avbryter vi ;)
Vet att det inte kommit upp ett kapitel på JÄTTE länge, men skolan kommer först och jag har haft prov,inlämnigar och redovisnigar ändå upp i hakan jätte länge nu!
Hoppas ni gillade kapitlet i alla fall och snälla, vill gärna veta vad ni tycker så ni kan väll bara slänga in en liten kommentar?
Love Issa xx
A New Direction-chapter ten10
Jag sätter mig på sängen med huvudet och ryggen mot väggen, jag stäkte ut mina ben och lätt Selma sätta sig bredvid mig i samma ställning.
-Det sög ju.. Sa hon samtidigt som hon slog ihop sina händer och la dom i knät.
-Jag kunde inte sagt det bättre själv.
Jag hör hur mamma och pappa börjar prata vilket snabbt leder till höga röster. Selma verkade också höra det eftersom hon reser sig upp och sätter på musik för att sedan sätta sig bredvid mig igen och klappa på sitt knä i en gest att jag ska sätta mig. Jag följde hennes order och satte mig i hennes knä. Hon kramade om mig och sjunger lungade med i låt efter låt tätt mot mitt öra. Detta hjälpte, det hjälpte något otroligt bra.
Mina föräldrar var inte dom som bråkade särsklit ofta men när dom gjorde det ringde jag alltid Selma som kom hit och gjorde samma sak som hon gör nu.
-Addison kan du komma ut lite? Det var pappa som hade kallat på mig. Jag torkade bort dom få tårarna jag hade låtit glida ner för mina kinder. Var stark Addsion. Jag tog ett hårt tag om Selmad hand och vi gick ut till vardagsrummet där mamma och pappa satt i soffan.
Dom kollade på oss i en lång stund innan mamma tog till orda.
-Jag och din pappa har diskuterat om dig och london, det var uppenbart att vi hade olika åsikter om det här.
Hon tog en paus och lät pappa fortsätta-
-Din mamma tror inte att du är mogen nog för det här. Pappa tog en kort paus för att sedan fortsätta. Men eftersom du faktsikt letade upp en bostad själv och är gammal nog att jobba tror jag det.
Mamma tog snabbt ordet igen.
-Så vi.. hon tog sitt finger och pekade mellan henne och pappa ett par gången innan hon fortsatte sin mening. Vi kom överäns om att du får tre månader på dig att hitta ett fast jobb och ta hand om dig själv. MEN om du inte har gjort detta åker du hem på engång? Förstått?
Vänta va? Ska JAG få åka till London?
-Ja, jag förstår. Tre månader inte än ända dag mer.
-Bra. Du åker på lördag då..
-Tack mamma! Tack pappa! ohh tacktacktacktacktack sååå mycket! Jag älskar er! Jag slände mig om deras halsar och kramade om dom hårt.
Jag bokstavligen hoppade upp från soffan och tog tag i Selmas handled och drog med henne in på rummet samtididgt som jag sa.
-Selma kom! Du måste hjälpa mig att packa!
Jag tog tag i min vita plast resväska och slängade ner den på sängen och öppnade den.
LET'S BEGIN.
___________________________________________________________________________________________
Lovade er ett kapitel idag så här har ni det :) kanske inte världens länsta men hoppas det funkar som plåster på såren för väntan?
Men nu måste jag stika till Stallet innan det blir förstet Love u all xx
..
Förlåt för att det inte har kommit upp något kapitel men har inte haft tid..
Har haft läxor hit och läxor ditt, uppsatser som ska in och prov osv.. Men ska försöka få upp något i morgon eller så :) kram och hoppas ni förlåter mig love u all! <3
A New Direction-Chapter nine9
-MAMMA! JAG HAR NYHETER ATT BERÄTTA! Skricker jag in mot lägenheten medans jag sliter av mina yterkläder.
Jag springer den lilla turen mellan hallen och köket, där mamma står vid spisen och gör te, nästan direkt efter mig kommer Selma inspringades.
-Vill ni ha te tjejer? Frågar hon samtidigt som hon tar ner tre stora te-koppar i poslin, med en vackert mönster av stora blommor, som skiftade i rött och orange som vi fått från mormor när hon dog. Jag visste dock inte vilken sorst blomma det var, det visste inte mamma heller när jag frågade henne för något år sedan.
Vi båda nickande kort och satte oss på dom vita stolarna, mamma hällde upp den rykande tet i dom stora kopparna, för att sedan ställa fram dom till oss. Hon gick och hämtade mjölk och honung innan hon slutligen satte sig på stolen framför mig, lade upp armbågarna på bordet och lutade sin haka mot sina samman flätade fingrar.
-så.. Ni hade nyheter hörde jag?
Jag kollade på Selma som nickade kort och log mot mig, ungefär som om hon skulle säga det-kommer-gå-bra. Precis som om mamma's svar skulle vara livs avgörande för hela mänskligheten, dock var hennes svar livs viktligt. Inte för hela mänskligheten, men för mig. Om hon svarar ja, så flyttar jag till London och börjar ett helt nytt liv. Hur fantastiskt skulle inte det vara?
Addi kollade på mig med en nervös blick och jag nickade lätt mot henne som svar. Ungefär som det-kommer-gå-bra. Jag fick fram ett litet leende till henne också, fast det kändes mest som en grimars. Hoppas hon inte uppfattar det fel.. hon vände snabbt tillbaka blicken mot sin mamma och kollade henne rakt i ögonen.
Det här kan inte vara lätt för Addi, hela hennes framtid hänger på det.
Långsamt berättar hon samma sak om mejlen hon skickat och fått. Hon berättar allt som hon berättade för mig, fast dock inte med lika mycket detaljer som hon gjorde för mig. Hennes mamma begärde ju det inte.
Under tiden Addison berättar, sitter hennes mamma bara tyst. Hon rör inte sitt te, vilket jag och Addi inte heller gjorde, hon blinkar knappt. Undra om det är dåligt?
När Addi har berättat klart sitter hennes mamma fortfarande tyst, precis som om hon överväger vad hon ska säga. Jag vet inte hur länge vi sitter tysta, men ingen säger något på en väldigt lång stund. Det känns nästan som om vi är rädda för att avbryta tystanden, som om minsta lilla ljud kan utlösa jordens undergång.
Äntligen avbryter mamma tystanden. Den hade varit obehaglig, jag hade varit rädd för att avbryta den. Rädd för att säga något fel, som kan få mamma att säga nej.
Jag ler svagt mot min mor, för att säga att jag håller hoppet uppe.
-Addison.. London ligger välidigt långt härifrån Det är inte bara en annan stad, utan också ett annat land..
Och där dog det lilla hoppet jag hade ut, jag kollade ner i min orörda tekopp men kände mamma's bränande blick på mig. Ju längre hon kollade på mig, desto obehagligare blev det, som om den lämnade små, små stygn för varje sekund som gick. Ju längre tiden gick och hon inte påbörjade en ny mening, desto mer dog mitt hopp ut. Jag var fast här i tråkiga Göteborg. Nej vänta! Jag var fast i UTKANTEN av tråkiga Göteborg där det omöjligt ännu tråkigare.
-Vet du vad det betyder? Fortsatte hon tillslut.
-Det är okej mamma, jag förstår, du tycker inte jag är vuxen nog, fast jag är 19 år.. Jag klämde fram ett leende till henne, men det såg säkert mest ur som en grimars. Det känndes som det i alla fall.
Hon suckade lågt, men tillräckligt högt för att vi skulle kunna höra det.
-Det betyder att jag inte skulle kunna hjälpa dig om något händer, inte ge dig mat på bordet och vara vid din sida, varken jag eller pappa.
Jag visste mycket väl om detta, det var något jag övervägt flera gånger.
-Jag vet..
-Jag vill inte att du åker. Sa hon bestämt.
-Men mamma! Jag är inget litet barn längre! Jag kan ta hand om mig själv! Även om jag redan visste att det svaret skulle komma så kände jag hur ilskan bubblade inom mig.
-Addison Amanda Clow sänk rösten!
-Mamma, varför får jag inte åka?
-Addi lilla.. du vet knappt vad en spis är och man måste dra dig upp ur sängen på morgonen och tvinga ner dig på kvällen.
-Om jag klarar det då? Om jag bevisar att jag klarar det?
-Slut diskuterat.
-Men mamma!
-NEJ! Addison slut diskuterat.
Hon ställde sig upp med ett ryck och tog våra koppar och slängde dom i diskhon.
-Vi har inte ens diskuterat det här.. Sa jag tyst och gick in på mitt rum med bestämde steg. Selma hängde efter mig som en snäll liten hundvalp.
Precis innan jag slängde igen dörren hör jag hur yterdörren öppnas och hur pappa säger med en mörk och skrovlig röst.
-Älskling, jag är hemma!
____________________________________________________________________________________________
Sååååå här har ni, Nu vill jag hemskt höra vad ni tycket om Addison och Selma's perspektiv bilder? Dock finns det ju fler för dom andra karaktärerna :) Hoppas ni gillar inlägger och perspektiv bilderna LÅT MIG HÖRA VAD NI TYCKER!!
Kära läsare <3
Först vill jag bara säga FÖRLÅT för att det inte har kommit upp något kapitel på ett tag, men jag har sportlov och har varit med mina bästa kompisar som bor två timmar ifrån mig men tåg, och så har jag inte haft någon dator. Men kommer kanske upp ett kapitel senare/inatt eller i morgon (om vi har tur)
Som ni kan se har jag ändrat lite på disignen, dock blev jag själv inte jätte nöjd med heder, men hur jag än vrider och vänder, fixar och donar går det inte och få den så som jag vill ha den, vilket suger!
Dock passar den (engligt mina bästa kompisar) ihop med Perspektiv bilderna jag har fixat ihop, juste när 1D kommer in kommer det bli en del perspektiv byten. HISS/DISS??
Om det finns någon snäll person som vill hjälpa mig, för jag håller verkligen på och bli galen på blogg.se har suttit i typ 5 timmar och försökt fixa allt men nej, det vill inte! I alla fall om det finns någon som kan det här och är villig och hjälpa mig, släng bara in en kommentar eller mejla mig på [email protected] skulle verkligen vara tacksamt!
Men nu ska jag börja skriva in chapter 9 av AND (A New Direction) Kram på er alla där ute och hoppas alla har haft ett fantstiskt lov för det har jag haft! (även om jag har haft lite ånget över att ni fått vara utan uppdatering..)
Men nu ska jag börja skriva in chapter 9 av AND (A New Direction) Kram på er alla där ute och hoppas alla har haft ett fantstiskt lov för det har jag haft! (även om jag har haft lite ånget över att ni fått vara utan uppdatering..)
LOVE ISSA xx
A New Direction-chapter eight8
När vi var väl vara klara efter många om men hade jag själv fått på mig ett par shorts, som var höga i midjan och ett linne med U.S.A flagga, Selma hade på sig ett par låga shorts med en magtröja.
Jag flätade upp mitt hår hår i en fiskbens fläta fast Selma lät sitt hår vara utsläppt. Vi bestämde oss för att bara gå en promenad eftersom ingen av oss hade lust och gå till stranden som antagligen var proppfull med svetiga mammor och pappor som förtvivlat försökte få tyst på sina barn som skrek om glass och gamla par som gav som menande blickar, trots allt så var det en väldigt varm sommardag. Jag tog upp mobilen från kudden och gick sedan ut till hallen och tryckte ner mina fötter i ett par slitna men otroligt sköna ballerina skor, mina fötter värkte något otroligt mycket efter gårdagens springade i mina pumps, Selma lånade mina turkosa vans.
-Ska vi gå? Frågade jag och öppnade dörren, Selma svarade med ett kort och enkelt.
-Visst och trängde sig förbi mig i den trånga hallen och gick ut till den svala trappuppgången för att vänta på mig, jag tog tag i min axelbands väska och kollade så att allt låg där.
-Plånbok,laddare,tamponger (utifall att) fikspegel och nycklarna. Sa jag tyst för mig själv, jag nicknade gillande allt var där.
Jag slängde väskan över axen och och gick ut.
-Vi går ut mamma jag har mobilen med mig, ses sen! Ropade jag in i lägenheten innan jag slängde igen dörren utan att vänta på svar och gick ner för trapporna ut mot gatan med Selma hak i häl efter mig.
Vi irrade runt ute på gatorna i utkanten av göteborg, och tillslut kom vi till en ganska liten park och bestämde oss för att ta en paus och satte oss mitt ner i parken på det gröna gräset och kollade på när små barn som lekte med varanda, några hundar som sprang efter leksaker som deras ägare hade kastat och gamla par som satt och höllhanden och gjorde samma sak som vi, kollade runt i parken.
Trots att vi pratat om allt mellan himmel och jord under tiden vi hade gått avbröt Selma tystanden bara efter någta minuters gransknig.
-Har du tänkt på att vi sommar lovet kommer snart?
-Juste ja, Studenten på fredag va?
aa en hel vecka kvar.. Fast nu är det bara förberedelserna kvar va?
-Aa skönt och slippa skolan och bara ta det lugnt.
Jag sträkte ut benen från min skräddar ställnig och satte ner mina händer bakom mig och lutade upp huvudet mot solen och lät värmen sluka mig, Jag känder hur Selma lägger sig ner i gräset och lägger sitt huvud på min mage i stället.
Jag tog upp mobilen och tog ett kort på oss, Den här stunden ville jag minnas föralltid, jag kollade på kortet och blev hel nöjd, jag bestämde mig för att ha den som lås skärm sagt och gjort satte jag ditt den.
Jag vissar Selma som ler åt den lilla saken jag gjort.
-Du har fått mejl. Säger hon sedan och lutar back naken och kollar upp på mig med en ett leende men solen bändar henne och hon får lov och vända ner huvudet igen.
Jag klickade med en gång upp mejlet och läser.
Hey!
Oh great! when can you came?
Ps: Love Sweden!
Brevet var vädligt kort men jag förstod vad det ville, lägenheten var ledig, jag ska flytta till London, Jag ska bo världens bästa stad.
Jag spriker genast upp i ett stort leende och skramar om Selma hårt. Jag var så glad att jag inte visste vad jag skulle göra.
-Vad händer? frågade Selma förvårnat med ett leende på läpparna och kramade mig minst lika hårt tillbaka även om det var svårt på grund av våran ställnig.
-Jag ska till London!
-VA?! Hon låter uppriktnigt förvårnad men medans hon fortsätter låter hon bara gladare och gladare för varje bokstav som bildar orden. HUR? VAR? NÄR?
Jag berättar hela historien om hur jag hittade den perfekta lägenheten och allt därefter, även om det inte var mycket som hänt mer än att jag hittat lägenheten efter en timme's letande tog det lång tid innan jag blev klar eftersom Selma krävde varenda liten detalj jag visste.
-Men mejla tillbacka då?
-Och vad ska jag skriva då? Jag har inte ens berättat för mamma än..
-Kom! Vi gör det på en gång! Selma reser sig upp räcker mig sin hand, jag tar tacksamt i mot den och häver mig upp på stående ben med Selmas hjälp.
Vi går med snabba steg tillbaka mot mig, och springer upp för alla trappor och precis innan jag slitter upp dörren går en ända tanke igenom mitt huvud, O'boy det här kommer bli spännande..
____________________________________________________________________________________________
Där har vi det :D vad tycker ni? Undra vad Addison's mamma och pappa kommer tycka om hennes galna fantasi.. ops det återstår och se ;)
Love Issa
Förlåt <3
Först vill jag bara säga förlåt för att jag inte svarar på era kommentarer men jag har inte listat ut hur man gör det på mobilen än xd någon som vet hur?
Men jag tar till mig av varje ord ni skriver och blir jätte glad av dom och känner mig riktigt taggad även om skolan ligger upp i halsen :')
Och förhoppnings vis så kommer ett kapitel i kväll, kan dock inte lova något eftersom skolan ligger på hög tryck :( kram och tack för allt stöd <3
Love Issa
A new direction- chapter seven7
Vi hoppade på bussen och satte oss nästan längst back. När vi kommer till min hållplats och jag ställer mig upp för att gå av tar Selma tag i min arm, jag ger henne en frågande blick.
-Addi? Kan jag sova hos dig?
-Klart! Kom nu, du kan lova något av mig.
-Tack.
Vi hoppade av bussen och jag kramade om henne och svarade med menande i rösten.
-När som helst.
Vi gick upp för dom 3 trapporna som bestod av 30 trappsteg av sten. Jag hälsade på mrs Bontime som bodde mitt i mot oss med sin lilla hund Sparkel. Det sägs att hon blev galen efter att hennes man tog livet av sig mitt framför hennes ögon, men jag tycker att hon är en riktigt trevlig gammal dam och gammal kan man lungt säga att hon är, nästan uppe i 80 års ålden.
Jag låste upp dörren och vi krånglade av oss våra yterkläder, och släpade oss nästa in till mitt rum och vi slände oss direkt på sängen och somnade på stört.
Jag vaknade av att det kändes som om 10.000 skenande elefanter var i mitt huvud.
-Great, backfylla.. mumlade jag tyst för mig själv. Jag tog upp mobilen för att kolla klockan men blänades av det starka ljuset så jag blinkade några gånger innan jag såg dom vita siffrorna klart. 6.32 visade dom, Jag stängde snabbt mina ögonon och försökte somna om, vilket gick ganska snabbt, antar att jag är ganska omtumlad av gårdagens händelser.
Jag vackande av att det hördes hårda knackingar på dörren och jag stödjer mig på mina armbågar och kollar på dörren och får fram ett litet ''mm'' men det låter mer som en kraxande kråka.
Mamma kommer in med en bekymrad min, jag blir lite nervös och frågar försiktigt.
-Vad är det?
-Inte ska ni väll sova bort hela dagen? Hon stappla in u rummet och styr stegen mot fönstret för att sedan dra bort gardinerna. Jag blinkar ett flertal gånger för att få tillbaka sysnen efter det plötsliga ljuset. Selma grymtar till bredvid mig.
-Mitt huvud.. klagar hon med hes morgon röst och blinkar några gånger hon med för det plötsliga ljuset.
-Godmorgon, sa jag en anning piggare än hon, hon hade drukigt betydligt mycket mer än mig och jag skulle inte ens vilja föreställa mig hennes backsmälla. usch..
-Jag gissar på att ni tjejer var ute och festa igår? Det var min mamma som frågade, såklart vem skulle annars göra det?
Min mamma är precis som alla andra mammor, hon förstår sig inte på vitsen med att gå ut och festa, bli full och hångla upp varje kille man ser. Men min mamma har också varit ung precis som alla andra och accepterar att jag gör det, eller så länge jag inte kommer till skada, eller blir allt för full och så ska jag helst ha någon jag känner med mig.
-Mm.. mumlade jag och la mig ner med en duns på min dun kudde igen.
-Jag gör lite te och makor medans ni två.. fixar till er lite. Ni ser ut som något katten har släpat in. Hon gick ut ur rummet och man hörde hur hon började fixa i köket.
Jag stoppade handen under kudden och drog ut min mobil, jag hade det som vana att sova med min mobil där, jag kunde inte riktigt sova annars, Jag kollade klockan som nu visade 15.23 och stoppade sedan tillbaka den under kudden, när jag dragit ut handen igen ger den ifrån sig ett litet ljud som säger att något har hänt på dom sociala mediena och jag trycker in min hand igen och grepar tag om min mobil och ska precis dra ut den igen men ångrar mig och släppte taget och drog ut en tom hand i stället.
Jag puttar lite lätt på Selma som lyckats att somna om, hon vänder sig mot mig och snäser ur sig ett surt.
-Vad?
-Oj oj katten har visst vacknat på fel sida idag skrattar jag. Selma var nog den ända personen jag visste som kunde sova hur mycket som helst, hon sov gärna bort hela dagen om hon kunde och hatade att gå upp tidigt, eller rättare sagt hon hatade att gå upp överhuvud taget om hon inte vackande av sig själv.
-Akta så inte ''katten'' sätter klona i dig då. mutrar hon fram.
-Aja, upp med dig nu. Jag petade på henne ett flertal gånger men hon vände bara på sig och låssades inte om mig, utan i stället borade hon ner huvuadet i kuden ännu mer.
-Jaha är det så här du vill ha det så..
Jag tog sats och puttade ner henne för sängen hon hon landade med en duns på golvet.
-AJ! Vad gör du kvinna? Är du helt galen? Vad tänker du med eller? Putta ner mig så där, backfull och trött!
Hon fortsartte och babla på om hur dum jag var och att hon faktiskt var backfull men jag skrattade bara åt henne och gick fram till gaderoben och drog ut två stora t-tröjor och slängde den ena till Selma och drog själv av min alla kläder från i går innan jag satta på mig tröjan och satte upp håret i en slarvig knut, Selma drog också på sig den stora t-tröjan och vi gick ut till mamma.
-Aj mitt huvud.. klagade Selma åter igen och satte sig på stolen mitt emot mig.
-Blev det mycket igår? Det vara mamma som frågade och både jag och Selma visst precis vad hon menade med det. Alkoholen.Hon gav oss varis kopp med ryckande te i och sedan satte hon sig också ner med en kopp kaffe.
-En anning.. Svarade Selma och sträkte sig samtidigt efter honungen. Mamma skakade på bara på huvudet och lyfte upp koppen med kaffe i för att slutta lite på det och ställde sedan ner den på bordet.
Jag tog en rostad macka med två skivor ost och tre skivor gurka på, Selma tog ett ägg och skalade det för att sedan ta en gaffel och mosa det.
-Walla, äggröra. Hon stoppade in gaffen i munnen och suckade belåtet.
När vi var klara ställde vi in disken i diskmaskinen och gick in till mitt rum, Selma slängde sig direkt på min säng och suckade onödigt högt.
-Ah! Jag vill göra något! Kan vi inte typ gå på en promenad,sola,bada eller var som helst!
-Selma?
-Aa?
-Får jag klä på mig först..?
Hon började skratta åt min kommenatar och satte sig istället i skräddar ställnig i sängen.
-Visst, kan jag långa något?
Som svar vände jag mig mot gadeborben och öppnade dörrarna till den.
-Så, min kära. Nu är vi på dagens svåraste uppdrag, vilket är att välja kläderna för dagen. Jag sa det med en tillgjorde röst som lät som en väldigt gammal svenska med en brytnig på skånska.
Selma brast ut i skratt och slöt sig upp vid min sida och vi började rota igenom hela min gaderob efter som perfekta kläderna för den här varma sommar eftermidagen.
___________________________________________________________________________________________
Pjuu äntligen klar! Hope u like it! love Issa
A New Direction-chapter six6
Jag fortsatte springa, vilket var svårt eftersom jag hade på mig mina höga pumps men redan efter några minuter var jag framme vid Ica. Jag ser en mörk skugga uppebara sig längre fram och jag ökar farten, när jag kommer längre fram ser jag att det är Selma som står där precis som jag trott. Jag springer fram till henne och kramar om henne hårt och länge, hon besvarar kramen och efter en stund börjar hon snyfta högt.
-Hey, gumman vad är det? Sa jag samtidigt som jag strök henne över huvudet.
Hon lutade sig bort från mig och kollade mig rakt i ögonen och sa med smärta och avsky i rösten.
Dom tog på mig, försökte tvinga mig till saker.. Addi låt det aldrig hända igen, inte min.. snälla? Hon vände ner huvudet och kollade på sina skor och man hörde hur hon började gråta ännu mer.
Jag tog min hand under hennes haka och lyfte lätt upp hennes huvud och tviungade henne och kolla mig i ögonen och sa med stadig röst,
-Hey du? Jag lovar! Jag lovar att ingen någonsin kommer få komma nära dig, utan din tillåtelse så länge jag lever!
Men jag är inte säker på om jag lovade henne eller mig själv..
-Kom så köper vi något och äta medans vi väntar på bussen. Fortsatte jag och tog hennes hand och drog in henne i affären.
Vi gick snabbt igenom Ica för att slippa höra alla kommentarer och slippa alla blickar vi fick.
Jag plokade med min två powerking, en stor marabo chokladkaka och ett paket vindruvor innan vi ställde oss i kön som tur var inte så lång. Det blev våran tur och jag la upp allt på rullbandet.
-God kväll. Sa tanten i kassan med en vänlig röst.
-Gokväll.
Hon kollade upp på mig och fick en äklad min i ansiktet.
-Och vad har hänt med er två då? Hon pratade med oss som om vi var 5 åriga barn som hade gjort något föräldrarna sagt att dom inte fick men hade gjort ändå.
-Bry dig inte om det du? Sa jag själv säkert och hoppades på att hon skulle fatta att jag inte kom hit för att små prata, men så klart gjorde hon inte det.
-Vet era föräldrar att ni är ute så här sent?
Där sprak det, jag brydde mig inte om alla blikar jag fick utan fräste åt henne.
-För i helvete vissa lite jävla respekt och håll käften! Jag kom hit för att köpa det här. Jag pekade på varorna som låg framför henne och fortsatte sedan. Inte för att små prata med dig om mitt liv och mina privata saker! Så var snäll och säg var det kostar så vi kan dra här i från jävla kärring!
-Addi, lugnt dig.. hon försökte bara vara snäll? Sa Selma som stod bakom mig och tog tag i min arm och höll tillbaka mig, hon visste nog att om mitt humör svängde lite till åt fel håll kunde jag lätt klappa till någon.
-Nej jag tänker inte lunga ner mig! Hon behöver fan inte lägga sig i mitt privat liv! Hon är en jävla kassörska inte någon jävla psykolog! Jag vände mig mot Selma när jag sa det och vände mig sedan tillbaka mot tanten.
Hon bara kollade på mig med ögon stora som tefat.
-Nå? Ska du säga vad det kostar eller ska jag bara ta grejerna och gå här i från?
-f-fö-förlåt stammade hon fram. 37,90 tack
Jag la fram två 20 lappar och tog sakerna och gick där ifrån, jag brydde mig inte om att ta tillbaka växen. Jag hörde ett förlåt oss innan glasdörrarna stängdes bakom mig, jag antog att det var Selma.
Jag började gå mot busshåll platsen och satte mig på bänken som stod där.
-Addi? Va fan var det där? Det var Selma som hade kommit fram och stod nu precis framför mig och pekade på butiken några meter bort med lite öppen mun. Jag brister ut i skratt åt hur kul det ser ut.
-Addi? Har du blivigt galen? Vad skrattar du åt? Hon kollar på mig med en förvirad blik vilket gjorde att hon fick en lite rynka i pannan.
-Förlåt, det såg bara så kul ut!
-Vadå? Det märkten helt klart att hon inte fattade vad jag snakade om.
-Det där. Svarade jag och viftade med mina händer framför henne.
-mig? ser jag rolig ut?
-nej minen du gjorde.. I bland är du bara för trög Selma. Sa jag och klappade på bänken precis bredvid mig, hon fattade direkt vinken och satte sig.
Jag räkte henne en powerking och hon öppnade den direkt och jag tog mig och öppnade den med, Sedan ställde jag vindruvorna och chokladen i mitten mellan oss. Där satt vi, två tjejer som desutom var berusade, vårat smink var helt utkletat så vi såg säker ut som pandor också. Men jag var med min bästa vän, personen jag älskade, som visste allt om mig från botten till toppen! Presonen som jag inte behövde berätta allt galet jag gjort utan som hade varit vid min sida och gjorde det med mig. Personen som betyde allt för mig.
Jag bröt tystaden och kollade på henne med en seriös blik.
Selma? Hon vände på huvudet och kollade mig i ögonen, hon visste vad jag skulle fråga så hon svarade lite besvärat ett.
-mm..
-Var var det som hände på festen?
Hon kollade bort och svarade med en tjock röst, vilket avslöjade att hon var nära till tårar.
-Det var ett par killar, 3 tror jag dom var.. Dom kom fram till mig, dom började tafsa och så.. i början var jag med på det och det var okej.. Men en av dom började dra mig i kläderna.. dom andra hänge på och försökte ta av mig dom.. Jag ville inte, och sa det till dom.. jag slog på dom men inget hjälpte.. ingen kom fram och så åt dom och sluta.. Det på minde mig bara så mycket.. om det.. Du vet? Den där kvällen i juni 2008 när..
-Du brhöver inte säga mer.. jag vet. avbört jag henne, jag drog in henne i en hård kram och strök henne över håret.
____________________________________________________________________________________________
Förlåt för detta inte kom upp igår, mina systar var här som jag inte träffat på länge och ville umgås med dom.
Men nu är det här, själv blev jag ganska nöjd med det men vad tycker ni?
Tänker på planer till nästa kaptiel :) Hope u like it? love Issa
A New Direction-chapter five5
När jag stod där tät ihop slingrad med killen med det mörka håret, kommer plötligt Selma och drar killen som jag precis hånglat upp, han ger mig en sur blick innan han går för att hångla upp någon annan.
-Vad gör du? Snäser jag åt Selma.
-Äh, han var ändå bara ute efter sex.
-Ja, men vad vill du?
-Kan vi inte dra hem?
-WHAT? Hörde jag precis Selma Johansson vilja dra hem från en fest tidigt?
-Vadå? Är det något fel med det nu eller? Snäser hon hårt år mig.
-Men vad har JAG gjort nu då? säger jag med betonig på jag. För i helvete Selma? fortsätter jag sedan.
-Men bara ge dig Addison, stanna du om det är så jävla viktgit! Jag drar! Men dom orden vänder hon på klaken och börjar gå mot dörren.
-Visst, gör du det! Jag bryr mig inte! skriker jag mot Selmas ryggtavla som vinglar ut ur huset.
Jag ångrade mig nästan med en gång och trängde mig förbi alla svettiga männsikor som dansande, och sprang sprang sedan ut ur huset den sista biten och slet med mig jackan på vägen. Jag sökte med biken efter Selma men nej, ingen stanns ser jag henne.
-FAN SELMA! För i helvete! Kom tillbaka! Skriker jag rakt ut i den jumna luften och snabbt halar jag upp mobilen hur fickan och slår vant in Selmas nummer, Jag har slagit in detta nummret oräkligt många gånger från allt mellan att jag inte kan sova till stora killproblem, Selma är den första jag tänker på att ringa om något händer eller jag bara vill prata. Jag lyfter sakta mobilen mot örat och efter några sekunder som kändes som en halv evighet.
-Vad? Hörde jag en underbar röst snäsa åt mig på andra sidan luren och jag andades ut, men jag slappnade inte av inte fören jag får veta vart hon är.
-VART FAN ÄR DU? ryter jag åt henne igenom telefonen, det är inte menningen att låta arg mot henne man jag är ju så jävla förbaskat orolig!
-På väg hem. Säger hon kallt.
-Selma förlåt.. Jag är bara så förbaskat orolig! Vänta va? vadå på väg hem? Selma nästa buss ditt kommer inte förens typ två timmar?
-Ja jag är på väg hem, och ja jag vet att bussen inte kommer förens då det är därför jag ska gå eller så för jag väl typ lifta?
-Selma vänta, vart är du? Jag kommer!
-Jag är utanför Ica..
-Bra stanna där! Jag kommer på engång! Älskar dig!
-Jag älskar dig med.. hör jag innan jag lägger på luren och börjar sprina mot Ica.
____________________________________________________________________________________________
Hope you like it! btw sorry att killarna typ inte kommit än men vill att ni ska lära känna Selma och Addison lite om ni fattar? Plus att festen har tagit ganska mycket plats.. men ska försöka få in dom till kapitel 10 :D
Love Issa x
A New Direction-chapter four4
När den var slut var jag snabbt och hämta en till dricka, som var fylld av alkohol först denna gången tog jag en stark öl i stället. Jag klunkade den snabbt och spriten brände i halsen. Jag gick ut på dansgolvet som i själva värket var vardagsrummet, över allt stod ungdomar och dansade tät, tät ihop. Ut med väggarna stod några ungdomar tätt ihop slingrade och hånglade upp varandra. Jag ser att Selma redan har hittat någon att hångla upp fast jag blir inte förvårnad, hon har alkohol i kroppen och är inte direkt blyng utan den i kroppen heller, plus att hon är fett snygg vilket bara är ett plus. En mörkhårig kille börjar dansa tätt intill mig och jag trycker mig hårdare mot honom samtidigt som jag sakta rörde mig upp och ner och vikade på mina höfter ungefär som alla andra ungdomar här. Han fattar vinken och lägger sina händer på min höfter och vi rör oss i takt till musiken. Han lutar sig fram och kysser mig i nacken innan han säger.
-Hey sexy.
Hans andedräkt stinker av alkohol vilket min säkert också gör så jag bryr mig inte utan vänder mig om så vi står ansikte mot ansikte och jag svarar honom med ett enkelt.
-Hey..
Han böjer sig sakta ner mot mig och jag ställer mig på tå för att möta honom i en kyss, sakta öppnar jag munnen och likså gör han och vi låter våra tungor leka och smeka varandra en stund innan jag drar mig ifrån för att hämta andan, fast snabbt är han's mun vid min igen. Jag kan inte avgöra om det var pågrund av alkoholen eller om jg verkligen känner något med det går en stöt igenom hela kroppen och jag blir alldelens varm och glad.
______________________________________________________________________________________________
Sorry att ni har fått vänta så länge men nu är det äntligen här! Förlåt för att kapitlet är så kort men om jag inte skulle avsluta här så skulle det blivigt JÄTTE långt och hadde planer till nästa kapitel när jag skrev det i blocket som jag ville ha lite för sig själva ;) Hoppas ni tyckte om det :D
MASSA KÄRLEK FRÅN MIG! xx
Ändrade planer och är verkligen JÄTTE ledsen!
Jag som var helt 100% säker på att jag inte hade glömt mitt block med novellen i.. har ju så klart gjort det.. Så är verkligen ledsen och säga det här men.. ni får vänta tills torsdag tills nästa kapitel.. Då min syster kommer hit och tar med den.. Är verkligen JÄTTE ledsen och besviken på mig själv! förlåt men hoppas verkligen ni orkar vänta tills dess? skulle betyda väldigt mycket för mig om ni stannade? kram på er!
FÖRLÅT!
Förlåt för att det inte har kommit upp något kapitel i helgen, men jag har varit borta och inte haft tillgång till dator och så han jag inte göra några tidsinställda som jag tänkte från början.. Men ska försöka skriva in ett senare i kväll, tack för ni har tålamod med mig :) kram
directionery
Tvillingarna Ruby & Nancy Jay bor i Wolverhampton tillsammans med sina föräldrar, Brianna & Spencer. Ruby & Nancy är rena motsattserna till varandra, men ändå så lika. Fast det låtsas dom inte om.
För cirka två till tre år sedan (alltså vintern 2010) flyttade deras bästa vän, Liam, till London för att ännu en gång delta i The X-factor UK, och sedan den dagen han flyttade så började allt bara gå neråt för Ruby & Nancy.
Ruby skolkar, festar, röker & skaffar nya killar nästan varje vecka. Allt för att bli av med den där förbaskade saknaden. Saknaden efter sin bästa vän, men som också var något mer, - något mer än bara en vän, men som aldrig hörde av sig. Hon tycker att livet inte är värt att leva och är helt säker på att föräldrarna skulle nöja sig med bara Nancy. Det lilla "underbarnet".
Nancy är mjuk och osäker rakt igenom. Hon passar liksom inte in någonstans. Hon är inte någon festare, hon är inte sportig och anser sig absolut inte vara det minsta cool. I skolan blir hon kallad plugghäst, fast hon är inte sådär smart som alla tror att hon är. Hon bara pluggar jämt och ständigt för att det är det ända som finns att göra. Nancy har inga vänner. I skolan drar sig alla undan när hon går i korridorerna, eller så viskar dom dumma saker bakom ryggen på henne. Fast utanför skolan är det ingen som vet. Ingen. Förutom Ruby. Men Ruby som hänger med dom coola tjejerna och alltid blir bjuden på fester, - varför skulle hon bry sig?
Tjejerna kan inte gå en dag utan att bråka, och till slut står föräldrarna inte ut längre och skickar tvillingarna till deras moster, Meredith, för att lära tjejerna en läxa.
Meredith är en butter kvinna i 40års åldern som har gott om pengar och bor i en flådig villa i Englands hjärta, - London. I Hounslow Central, - för att vara exakt.
Ruby & Nancy tar sitt pick och pack och flyttar, för vem vill inte ha en nystart på livet liksom? En andra chans? Nu kan dom ju låtsas vara någon annan med en helt annan bakgrund! ...Men vad tjejerna inte lärt sig är att man inte kan leva ett liv byggt av lögner, och att man mest troligt trasslar in sig totalt i slutändan...
I "Do You Remember?" får ni följa tvillingarnas kamp om att finna sig själva och hitta tillbaka till varandra. Kommer Ruby & Liam återförenas? Kommer Nancy bli accepterad i skolan, och kommer Ruby äntligen börja se det fina med livet? Hur ska det gå? Det återstår bara att se...
________________________________
Har gjort länkbyte med novell bloggen directionery.blogg.se sjukt bra novell, som jag själv följer och jag lovar att ni inte kommer ångra er om ni klickar er in och kollar!
Sjukt bra och välskrivet!
Kapitel 3 kan ni hitta här under för er som har missat det
